Våra brister gör oss till människor.

Om det är något jag är trött på så är det folks åsikter om saker & ting. Alla människor har rätt att ha en åsikt och tycka till men när det gäller mitt liv så tyck till om vad ni vill men det är jag som bestämmer. Ledsen om jag trampar någon på tårna gör någon besviken inte lever det liv ni förväntar er eller tycker att jag borde. Jag är trött på att lyssna på alla andra, trött på att sätta mitt liv och mina drömmar på paus för att göra någon annan till lags. Ledsen för att jag kanske gör saker i fel ordnig, tar fel beslut osv men det är så man lär sig. Man lär sig av sina misstag man blir starkare och går vidare. Jag har inte alltid rätt och inte heller rätt svar på allt men jag kan iallafall titta tillbaka i livet och veta att jag vågat, jag har vågat gå efter och leva det liv som jag vill. Jag trillar ibland och får ett skrapsår här & var men det är det värt, det finns så mycket i livet som kan vara skrämmande, som kanske inte kommer funka, kommer hålla i längden osv men man kan inte vara rädd för att leva. Alla dessa bitar är en del av livets bergochdalbana och vill man vara med på åkturen så får man vara beredd på att ibland går det upp och ibland går det ner. Man kan välja att stå vid sidan av kolla på och låta någon annan åka åt dig men det är inte min grej. Jag fortsätter. Ibland är det bara så, att vi slutar följa andras instinkter, principer, redan sagda meningar och istället börjar vi tänka. Det är då jag krockar med vad som blivit fel någonstans på vägen, jag inser hur jag saknar något, något viktigt, kanske till och med livsavgörande. När vi somnar bland oupplevda sanningar, drömmer om osagda lögner för att sedan vakna till att trender krossas, ljudlöst. Överallt tycks det växa lösningar och mitt i allt simmar jag omkring och undrar om tiden är inne, att välja väg är inte alltid lätt och det blir absolut inte alltid rätt..men man måste våga gå framåt.

För typ 2 månader sen var jag på rusta och handlade då jag blir uppraggad av en kille vid tvättmedlet jag hälsar tillbaka trevligt men går sedan fort därifrån för att inte behöva prata mer. Sen för 2 veckor sen på krogen så kommer han och raggar upp mig igen och jag är fortfarande trevlig men går därifrån helt plötsligt skickar han sms, lägger till mig på facebook osv och jag svarar inte på något och accepterar inte hans vän förfrågan. & på krogen igår kommer han igen & inte blir vi av med honom heller sen frågar han varför jag inte accepterar han som vän och då säger jag lite fint att det har jag inte sett för jag har inte varit inne och då får jag som svar att du har ju faktiskt bytt profilbild haha jag trodde jag skulle dö. Snacka om att jag kände mig stalkad.se liksom. Sen plockar den dumma fan fram papper och penna och vill att jag ska skriva upp mitt jobb schema så han vet när vi kan ses & då fick jag panik och fick tala om att detta gått för långt och att jag inte är intresserad tror ni att han fattade poängen? Svar nej. Herregud jag måste fan gå och gömma mig såhär kan jag inte ha det.
Kul att skratta åt då människan uppenbarligen inte har alla hästar i hagen haha men i övrigt jävligt jobbigt !

Jag upptäckte Boyce Avenue för några år sen då jag & Peter lyssnade en massa på dom & jag kan fortfarande inte sluta lyssna och tycker hans röst är underbar :)

Våffeldagen gillar vi & sen att det är löning gillar vi ännu mer & att det är fredag & sol också gör detta till en bra dag :) Ska ta tag i & städa & tvätta lite & sen ska jag ha fredas mys & bara njuta av att det är helg :) Idag kommer även Nathalie till mig från Örebro & ska hälsa på jag brukar typ alltid åka till henne dels för att jag verkligen gillar Örebro och sen har ju Örebro också rätt mycket mer att erbjuda än vad vi har här nere. Men för första gången ska hon iallafall gå ut med oss härnere imorn och har en känsla av att hon kommer tycka vårat uteställe är litet och lagom tråkigt haha.. inte ens vi gillar det så om man kommer från en storstad med så mycket olika ställen att erbjuda så lär man nog tycka det är sådär. Men det är ju alltid kul att komma bort lite så det lär hon ju tycka är skönt iallafall :)
Men nehe dags att sätta igång med dagens måste så man blir klar .. Ciao!

Bild lånad från asos.com

Veckans första dag avklarad och en händelserik dag men inte så mycket positivt direkt. Dagen började med att jag lyckades försova mig och en dag när jag försovit mig så stressar jag som en tok hela dagen för känns hela tiden som att jag ligger efter tidsschemat liksom haha. Sen har jag genomlidit ett plågsamt besök hos tandläkaren, plågsamt för både min mun och min plånbok fy fan för tandläkaren säger jag bara jag har sån skräck att gå dit och sen att det känns som att man blir rånad när man är där gör ju inte saker bättre direkt. Efter det körde jag med min bil (som låter som en traktor ) till verkstaden för att få besked om att jag inte borde köra bilen en enda meter till innan broms kloss skit någonting är bytt..åh va surt säger jag bara. Jag kan inte leva utan bil det går liksom inte men har väll inget val denna veckan då första tiden dom hade på verkstaden är på måndag så fram tills dess får man helt enkelt gå eller åka buss. Jag tycker lite synd om mig själv men jag överlever :) Men det har iallafall inte riktigt varit min dag idag men jag väljer att se livet från den ljusa sidan och det snöade ju inte idag iallafall utan solen lös och vägarna var snöfria och det är något att vara glad över :) Nehe nu lite pinsam Big Brother som vanligt på kvällen och sen sängen. Ciao!

"Carpe diem Emma, fånga dagen du vet :) "
Priset för dagens filosof går till Jankan haha.
Idag har det varit segt blev nog lite mycket av det goda igår men va gör det om hundra år? Kul kväll iallafall om man bortser från att högland "bögland" var precis lika tråkigt som vanligt..va händer Nässjö dör ut liksom. Det behövs ett nytt uteställe genast och gärna ett som har sisådär 23+ eller något :) Natten spenderades iallafall hos Angelica och imorse vaknade man som vanligt till dom förbannade kyrk klockorna utanför hennes fönster som ringer i evigheter det är så fruktansvärt irriterande och dom som tvingas höra det varje helg hela tiden borde fan bo gratis anser jag haha. Men iallafall för att inte sitta inne och slöa så tog vi oss en långpromenad i det fina vädret och satt på stan och njöt av solen.. helt underbart :) Väl hemma sen har det slappats, umgåtts med Angelica och kollats på hockey oehört tung förlust och det känns sådär just nu men mitt älskade Djurgården kämpade på otroligt bra. Alltid oavsett förevigt Djurgården <3 & snart drar fotbollen igång också, jag längtar :)

& ännu en gång får man bevisat att det är mycket som man inte lyckas med i fyllan men att skicka sms kan man då alltid.. mycket märkligt haha.. så alkolås på telefonen JA TACK :) Nehe är på tok för trött för att blogga egentligen så inlägget blir lite halv flummigt känner jag men bättre något att läsa än inget alls kan man ju tycka :) Nehe nu ger jag upp för idag, godnatt !

Fina, fina vänner :)

Mer snö igen vad mer kan man säga än.. FAN! Det räcker nu ge mig vår för tusan :)
Imorse började dagen tidigt med en långpromenad sen hem och käka frukost för att dra vidare iväg på jobb möte som gick bra så får se vad som händer där, sen var jag också äntligen inne hos frisören och bokade tid så nästa vecka blir man blond igen, jag längtar :) Efter att ha avklarat alla dagens måste kände jag mig jävligt rastlös så skickade iväg ett sms till Jankan som var på jobbet och tyckte vi skulle ses på en kvällsfika och till min glädje nappade hon på iden så vid halv 6 begav vi oss till Thimons för fika och skitsnack :) Blev en spännande och annorlunda fika kan jag lova som innehöll både blommor och nostalgi haha mer än så ska vi nog inte säga :) Du är bäst vännen, du och jag är allt ett bra team men hur lyckas vi jämt haha?! Men nehe nu ska jag kolla klart på big brother, ringa och prata lite skit med Natta och efter det blir det sängen & imorn är det helg igen, det gillar vi :)

Jag hatar när folk leker att dom skickade sms till fel person för att inleda en konversation, jag menar...komigen? Vill man skriva till någon så bara skriv hur svårt kan det va?:)

Hellcats en ny serie jag fastnat för och framförallt måste jag säga att jag kan inte släppa hur sjukt vacker denna bruden är eller snygg kanske är ordet man ska använda haha. & hennes hår när jag ser det får jag en sån stark lust att springa till frisören och permanenta mig på en gång & vem vet kanske får ett ryck och provar lockigt på heltid :) Men iallafall sevärd serie om man gillar cheerleders, drama, romantik, dans och snyggingar of course.

& sen har vi ju denhär hunken också, het het säger jag bara :)

 

Bilder lånade från google.se

 

Tänk så lycklig man kan bli av lite sol, livet känns så mycket lättare man känner sig mer motiverad & det är helt enkelt underbart & att det desutom är fredag gör ju det ännu bättre :) Imorn fyller min älskade pojk 4 år, 4 år liksom helt sjukt var tar tiden vägen? Han kommer ju snart börja skolan för tusan haha.. men iallafall imorn blir det ju firande med glasstårta och presenter :) I övrigt står faktiskt ingenting på schemat för helgen som det ser ut nu vet inte om jag är så sugen på att hitta på något heller dock skulle jag vilja träffa mina tjejer då det känns som att jag inte sett dom på evigheter eller sisådär 3 veckor iallafall så jag behöver en dos av mina solstrålar :) Men får se va helgen har att bjuda på helt enkelt, nu ska jag ta tag i att fixa och dona lite hemma så det är rent och snyggt sen så man bara kan slappna av & fredasmysa.

Dags att boka en frisörtid också känner jag det var kul så länge det varade men nu ska jag erkänna att jag har tröttnat och vill bli blond igen, blondiner har roligare eller iallafall har jag det som blondin haha :)

 

Allt handlar om inställning. Ibland tappar jag det tänket, men livet är duktigt på att påminna mig igen. Människor runt mig säger saker som de kanske inte är medvetna om själva påverkar mig, saker som får mig att öppna ögonen lite lite mer.  "Man är det man är" har jag alltid tänkt. Rätt? FEL. Man är det man föresätter sig att vara, det man väljer och vill. Viljestyrkan kan vara en underskattad sak i mitt liv ibland. Man kommer ingenvart genom att ha fel inställning, genom att begränsa sig själv. Med rätt inställning däremot - då kan man komma precis hur långt som helst.

Idag gjorde jag något stort eller iallafall stort för mig jag insåg att jag gick åt fel håll och bestämde mig för att det får vara nog nu & att det är dags att gå i rätt riktning. Jag har så länge levt efter vad andra tyckt och tänker framförallt min Mamma jag tänkte mer på att göra andra nöjda och till lags och slutade på vägen någonstans att lyssna på mig själv. Det är 1 år sen Mamma gick bort och igår kom jag på mig själv med att jag fortfarande lever efter vad hon tyckte och tänkte och vad hon ansåg att jag skulle göra.
Jag har så länge egentligen vetat åt vilket håll jag är på väg eller vad jag egentligen vill uppnå med mitt liv men ändå står jag still. Så imorse avslutade jag något jag aldrig borde påbörjat och nu tar jag kommandot. Idag är helt enkelt första dagen på resten av mitt liv och från och med nu tänker jag bara gå framåt.


Allt handlar väl om tre väldigt enkla ord egentligen. De tre V:na.
Vilja våga vara*. Har man fattat det så har man fattat allt.
Vilja uppnå, våga steget, vara det/där man vill.

Vad som hände i Tallin stannar i Tallin, right?:)
Nej men skämt & sido vad som hände på kryssningen skulle kunna göras till en halv bok haha men eftersom jag inte orkar skriva så mycket så tänker jag nöja mig med att säga att det bjöds på härliga skratt, mycket dans, billig alkohol, tokigheter, för lite sömn, en massa gungande osv sjukt kul var det iallafall och något man gör på tok för sällan så röstar för att detta ska göras om snart igen :)

 

Sen jag förlorade min Mamma har jag kollat mycket i backspegeln jag ältar åren som gått, det som varit, vad man inte kan få tillbaka, om man tagit rätt beslut längs vägen i sitt liv osv. Dehär med nostalgi har  helt enkelt blivit ett problem i mitt liv på senaste tiden. Hur kan någon/något som inte haft så stor betydelse innan helt plötsligt ta så mycket plats? Hur kan man se något idag som man aldrig sett innan. Människor förändras, jag förändras och vi är helt enkelt inte samma personer som när man gick i skolan man går vidare lever olika liv, blir äldre men när ens vägar en dag korsas igen så känner man nostalgi på hög nivå. En dos av något från förr. Hur kan allting vara precis som förr men ändå så otroligt annorlunda. Man ser en person för precis den de är som de alltid varit men man ser det på ett nytt sätt. Antingen passade man ihop förr men känns nu som helt olika personer från olika världar eller så är det åt andra hållet man matchade inte alls förr i tiden men nu är det annorlunda och man känner en samhörighet som inte funnits innan. En känsla som är svår att förklara och som man nog inte egentligen kan förstå om man inte känner det själv, men det har liksom fastnat i huvudet på mig och jag vet inte varför men det är en sån grej jag inte kan låta bli att tänka på, typiskt en grubblare som mig. Kanske är det bra att vara nostalgisk ibland och ibland kanske man bara ska inse att vissa saker är helt enkelt inte gjorda för att bli annat än minnen. Men det är kära  minnen. Jag går mycket på nostalgins stigar nuförtiden om det är bra eller dåligt? Det har jag inte kommit fram till än!