Memento vivere.
Kom ihåg att leva!
Ännu en vecka har passerat & jag skräms lite av hur fort veckorna försvinner iväg och snart har 2 månader av det nya året hunnit passera. Det positiva är väll att det går mot vår, jag vill gärna ha vår nu på en gång och sen sommar en lång underbar sommar.. jag längtar efter värme :) Jag behöver mer solsken för att bli piggare och sådär äkligt lycklig och positiv just nu sitter jag fast i något snurrande ekorrhjul som går aldeless för fort och kväver en sådär lite i taget. Jag skulle behöva ett sån riktig aha upplevelse då man liksom bara vet, då man bara känner, då man helt enkelt slipper spendera så mycket tid på att fundera. Men nehe tänkar Emma är igång igen som alltid min mamma sa alltid att jag har för mycket hjärnspöken för mitt eget bästa och jag kan nog inte annat än att hålla med. Jag måste börja tänka mindre och leva mer. Jag grubblar, vrider och vänder på saker till proportionerna växt helt ur kontroll men några av mina största "misstag" har ju faktiskt även blivit några av mina bästa minnen. Dumt i stunden med konsekvenser som ekar i några veckor och sedan förvandlats till ett leende i mungipan. Bitterljuvt, fast vad spelar det för roll om tio år?:)
Kom ihåg vad som är rätt för någon annan är faktiskt inte alltid rätt för dig. Du & bara du ska vara chef i ditt liv, välj din egen takt din egen väg och följ dina drömmar, våga leva. Det är så lätt att haka upp sig på nu, imorrn, om två månader. Men sen då? Sen kommer nya äventyr, nya minnen, nya problem. Varför är man så rädd egentligen? Jag har ganska många steg kvar att ta i livet. Jag kommer trampa snett ibland, det är del av livet. Det är definitivt värt att dra på sig klackarna i alla fall :)
Ännu en vecka har passerat & jag skräms lite av hur fort veckorna försvinner iväg och snart har 2 månader av det nya året hunnit passera. Det positiva är väll att det går mot vår, jag vill gärna ha vår nu på en gång och sen sommar en lång underbar sommar.. jag längtar efter värme :) Jag behöver mer solsken för att bli piggare och sådär äkligt lycklig och positiv just nu sitter jag fast i något snurrande ekorrhjul som går aldeless för fort och kväver en sådär lite i taget. Jag skulle behöva ett sån riktig aha upplevelse då man liksom bara vet, då man bara känner, då man helt enkelt slipper spendera så mycket tid på att fundera. Men nehe tänkar Emma är igång igen som alltid min mamma sa alltid att jag har för mycket hjärnspöken för mitt eget bästa och jag kan nog inte annat än att hålla med. Jag måste börja tänka mindre och leva mer. Jag grubblar, vrider och vänder på saker till proportionerna växt helt ur kontroll men några av mina största "misstag" har ju faktiskt även blivit några av mina bästa minnen. Dumt i stunden med konsekvenser som ekar i några veckor och sedan förvandlats till ett leende i mungipan. Bitterljuvt, fast vad spelar det för roll om tio år?:)
Kom ihåg vad som är rätt för någon annan är faktiskt inte alltid rätt för dig. Du & bara du ska vara chef i ditt liv, välj din egen takt din egen väg och följ dina drömmar, våga leva. Det är så lätt att haka upp sig på nu, imorrn, om två månader. Men sen då? Sen kommer nya äventyr, nya minnen, nya problem. Varför är man så rädd egentligen? Jag har ganska många steg kvar att ta i livet. Jag kommer trampa snett ibland, det är del av livet. Det är definitivt värt att dra på sig klackarna i alla fall :)
Kommentarer
Postat av: Josefin.
Håller med. Memento vivere !
Postat av: Lisa
Något man borde tänka på!
Trackback