Ett sista farväl.


Date: 2011-04-14 / Time: 22:57:54
Kategori: När huvudet blir fullt av tankar. / 0 Kommentarer

David Zetterberg
16 Juli 1983 - 23 Mars 2011

Idag skulle jag på begravning jag har alltid varit dålig på att hantera döden och begravningar gör mig illamående men efter att en vän för ett tag sen gav upp och inte finns mer ville jag finnas där och ta ett sista farväl. Jag gjorde mig iordning imorse satte mig i bilen och körde mot f-rum men halvvägs fick jag en panikattack, började gråta och bestämde mig för att åka hem igen. Jag orkade bara inte gå, jag kände mig inte stark nog för att fixa det ensam. Jag har fortfarande inte kommit över min Mammas död och hur plågsamt det var att gå på den begravningen så jag klarade inte av att gå är ledsen över om jag missade din men jag hoppas och tror att den var vacker. Vi hade dålig kontakt den sista tiden och det ångrar jag nu när du är borta och jag önskar jag hade förstått hur dåligt du mådde. Jag är extremt dålig på att svara på sms jag vet det och du skickade sms till mig om att saker var jobbiga och att du hade det tufft jag var stressad när jag läste det glömde svara och en månad senare är du borta, känns overkligt och jag kommer alltid undra om det funnits något jag kunnat göra. Jag kommer alltid ångra att jag inte svarade, det är något jag måste lära mig att leva med för nu är det försent. Du var en fantastisk människa och jag kommer alltid minnas alla våra resor vi åkt på och hur du fick mig att börja åka med när jag var 15 det är snart 11 år sen men jag minns det som igår. Jag vill tacka dig för att du fanns där för mig och för allt du gjorde för mig när jag var yngre, du var en axel jag alltid kunde luta mig mot och jag kommer aldrig glömma det, du blir aldrig glömd. & jag hoppas du vet att jag tyckte att du var en underbar vän. Ge min Mamma en kram där uppe i himlen & vila i frid <3

För er som kände David borde ni se Denna, glädjande i all sorg att se den David jag minns.

Att leva i sorg över människor man förlorat kan vara otroligt smärtsamt och jobbigt men något jag lärt mig efter att ha förlorat människor i min närhet är att livet är för kort för att inte våga. Man måste leva idag, följa sina drömmar, göra det man vill göra och framförallt tala om för människor i ditt liv vad dom betyder för dig hellre för många gånger än inte alls för man vet inte när någon försvinner. Att minnas det förflutna kan vara underbart att planera för framtiden kan vara smart men glöm inte bort hur viktigt det är att leva i nuet.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


Hej! Emma 25 årig Skånetös som numera är bosatt i Småland. Bloggar om min vardag, kärleken till vänner och familj, saknaden efter min älskade mamma, musiken jag älskar, festerna jag går på, sakerna jag inte kan leva utan och min kärlek till fotbollslaget Djurgården. Jag uppdaterar så ofta jag känner för det vissa dagar ofta andra mer sällan. Anyway I hope you like it. Och bild har jag bifogat.

RSS 2.0